In Reflektioner

La Cucaracha

Plötsligt en dag låg den bara där. På rygg. Stendöd. Lätt mumifierad. I vår båt.

En kackerlacka. 

La Cucaracha

 

 

 

 

 

 

Nu behöver vi inte bli alldeles dramatiska över det. Båten är ju berest, har seglat i Medelhavet, korsat Atlanten och glidit runt i Karibien. Klart att kackerlackan kommer därifrån. Den har säkert legat stendöd under innertaket i badrummet i flera år. Men ändå. Tänk om den haft kompisar som gått och dött någon annanstans i båten? 

Långseglare som kommit en bit på sin färd brukar beskriva hur de försöker undvika att få kackerlackor ombord. På konservburkarna som inhandlas pillas etiketterna bort, frukten tvättas, ytterkartonger till matvaror tas inte ombord, man till och med undviker att gå ombord med sina skor som man promenerat omkring i utländska städer med. Det inhandlas “Kackerlackshotell” och tvättas och saneras  i alla skrymslen och vrån. Ändå verkar de flesta, förr eller senare,  få besök av de käcka små krypen. 

Å andra sidan kan man läsa på Naturhistoriska riksmuseets hemsida:

“Skulle man få med sig en ensam kackerlacka hem kan man förstås ha den som husdjur. De är synnerligen lättskötta djur – de äter allt och gillar fuktiga miljöer. Men det krävs mycket noggrann övervakning så att de inte rymmer och blir skadedjur.”

Det är kanske det den upphittade kackerlackan varit, de förra ägarnas husdjur? Högst troligt.

Share Tweet Pin It +1
Previous PostLoppis
Next PostWax on - wax off

3 Comments

  1. Jocke
    9 months ago

    Fina små djur det där, jag har några hundra i husgrunden så jag tar hem några små kompisar som ni kan träna att ha som husdjur innan ni släpper loss?

    Reply
    1. Anki
      9 months ago

      Det låter som en toppenidé, eller inte 🙂

      Reply
  2. Bitte
    9 months ago

    Frid över dess minne

    Reply

Lämna gärna en kommentar...