Sladdar och nya instrument

Ni vet i filmer där en spännande scen visar en bomb och en handlingskraftig person som måste knipsa av rätt sladd innan det är försent…

…lite så, kändes det när vi påbörjade operation “Nya instrument i båten“.  Kanske en något överilad känsla då det inte är en bomb som exploderar om man gör fel, men ändå ganska trist om saker som ska vara kvar, slutar att fungera. Vi skruvar bort durkar, innertak, och halva tofterna för att följa och lossa de gamla instrumentens sladdar. Efter en del pustande och stånkande får vi bort allt det gamla.

Paketöppning

När det gamla sladdarna är borttagna ur båten fortsätter vi med paketöppning. Alla nya instrument ligger där och väntar på att få bli urplockade ur sina kartonger. Vi hade ju en hel del funderingar vilka instrument vi skulle välja. Det blev till sist  Raymarine.

Vi öppnar paket efter paket och ärligt talat blir vi lite överväldigade av alla nya sladdar, kopplingar och manualer. 

På golvet i vardagsrummet lägger vi ut alla prylarna och får (kanske) en lite tydligare bild över hur allt ska kopplas samman.  Plottern, VHF:en , AIS:en, autopiloten, radarn, fart, djup och vind-instrumenten. Pust,

Resten av aftonen googlar vi SeaTalkng-nätverk och skissar på kopplingsscheman. (Det kan också vara så att en del av besättningen även kollar upp var det finns professionella installatörer i närområdet, endast som reservplan, naturligtvis)