Vi lämnar Barbuda och seglar tillbaka till Jolly Harbour. Det känns rätt skönt att komma till en plats där vi varit förut. Vi flinar och säger att vi kan ju ankra på vår ”vanliga plats”. Sen kan det vara så att vi är en smula hungriga och har alldeles för lite energi för att vi ska fortsätta fnissa när vi ankrar, vi kanske till och med snäser åt varandra. Efter lite mat i magen är allt förlåtet.

Vi ankrar bakom en annan svensk båt, Xenia som vi träffade senast i Porto Santo. Oj det är ett halvår sedan. Vi tar några sundowners tillsammans och när Gun och Anders kommer ombord på vår båt visar det sig att de minsann sytt ditt skinnet på vår ratt när båten var ny. Vi hinner även med att uppdatera varandra med det senast seglarskvallret, fina platser och planer framöver, innan våra vägar skiljs åt. Xenia ska tillbaka över Atlanten ganska snart (deras trevliga blogg finns här) men vi då?

Vi kommer plötsligt på att vi minsann inte alls är sugna på att börja hacka oss söderut. Inspirerade av Xenia bestämmer vi att vår nästa hamn ska bli Little Bay på ön Montserrat. Innan vi lämnar Antigua har vi inte möjlighet att besöka öns alla 365 stränder, vi hinner bara med 10 stycken. (Och de flesta är öde). Vi spanar även efter Mungos som ska finnas på ön. Vi tror att den här krabaten är en Mungo?

Vår sista dag på Antigua har vi plötsligt mycket att göra. Vi ska handla, köpa gästflagga till Montserrat och duscha. (Vi har kommit över koden till marinans duschanläggning och passar därför på att duscha ofta och länge och dessutom göra hårinpackning. Hårinpackning för mig alltså, inte Sivert)

Vi hoppar i jollen, startar motorn och drar i väg. En väldigt kort bit. Propellern driver inte båten framåt. Konstigt. Vi åker tillbaka till båten och börjar mecka. Det visar sig att en bussning i propellern gått sönder. Det går att köra men mycket, mycket långsamt kan vi åka den långa sträckan in till jollebryggan. Vi skyndar bort till det lilla myndighetskontoret där Port authority, Customs och Immigration håller till. De har varsina små kontor bredvid varandra och det hela är ganska lustigt ungefär som en Nils Poppe-fars där man springer in och ut och smäller i dörrar. Först in på Port Authority. Visa papper, få en lapp, sedan till nästa dörr och customs som skriver ut fyra dokument, sedan till Immigration som stämplar pass och så tillbaka till customs. Sen får man lämna landet. Phu.

Vi bunkrar lite färskvaror och åker sedan s a k t a tillbaka till båten. Under kvällen dricks det inga sundowners utan det skruvas och bankas på propellern. Förhoppningsvis är den nu i sånt skick att vi klarar oss tills vi kan inhandla en ny. Annars får vi ro.