Med slör mot Nynäshamn

När vi vaknar på morgonen har vi inte riktigt bestämt var vi ska gå. Vi ska segla från Dagö i Estland och siktar på den svenska kusten.  Vi kontrollerar väderprognoserna och bestämmer oss för att styra mot Nynäshamn, en lagom lång distans och en gästhamn där vi kan sova några timmar efter dygnets oavbrutna segling.

När vi lämnar hamnen i Lehtma ser vi att hamnkaptenen som vi träffade på när vi kom, har hissat den svenska flaggan. Vi behöver inte betala någon hamnavgift och har heller inte utnyttjat servicehuset, men den hissade flaggan tycker vi är trevligt. Vi rundar udden på Dagö med fyren Tahkuna som är det sista vi ser av Estland.

När det blir dags för lunch råkar vi ut för det stora mysteriet för dagen. Var har den förberedda matlådan tagit vägen. Alltså vi är på en båt. Den kan liksom inte försvinna. Var är matlådan? Vi letar igenom hela båten. Det är väldigt nära en en äktenskaplig kris. Ingen vill kännas vid ansvaret för den borttappade matlådan. Det ställs frågor som “Har du tittat i ugnen” och “Kan den vara i bokhyllan”.  Ingen har nån aning. Har någon varit ombord och stulit vår matlåda? Men, kan man tänka sig, bland reservdelar och verktygslådor, dyker den plötsligt upp. (Hm, vem undrar vem ombord som stökade runt med det kvällen innan?)

Under kvällen och natten ökar vinden. Det blåser 10 m/s och vi surfar i vågorna mot målet. När solen går ner blir det kallare. Vi turas om att sova. Det är underbart skönt att få krypa ner under varma tjocka duntäcket några timmar. Trots att det brusar och båten hela tiden är i rörelse sover jag (som en medvetslös) och har svårt att hålla mig alert på min vakt.  Jag nynnar hysteriska slagdängor och rabblar gångertabellen, jag vill bara sova. (Jag vill vara din Margareta, Han var befälhavare han på ångermanälven, I natt jag drömde, något som..osv) Nästa långsegling ska jag komma ihåg att ladda ner poddar och ljudböcker.

22 timmar senare har vi avverkat 157 nm och lägger till i gästhamnen i Nynäshamn. Vi sover några timmar för att sedan kasta loss igen och utnyttja de nordliga vindarna för att ta oss till bryggan.

Vi snirklar oss förbi Västra Stendörren och så är vi “hemma”. Lite trötta, men väldigt nöjda. I morgon kommer vår privata färdtjänst och hämtar oss.  Under tiden tar vi igen oss.

Estlandsseglingen är nu “over and out”.