In 2022 Fiji

And off we go!

Dagen innan min hemresa måste jag skrivas av från crewlist (besättningslistan). Det är viktigt annars stämmer inte dokumentationen och Sivert kommer inte att kunna klarera ut ur landet. Vi har fyllt i ett dokument och tar alla våra båtpapper, pass och en kopia på min flygbiljett och besöker sedan immigration och tull. I hamnen i Suva ligger tullkontoret, och det kan omöjligt vara så att de får särskilt många besökare hit. För att komma till kontoret måste man gå genom personalmatsalen och det måste ringas en del samtal innan de får till det med alla stämplar.

Dagen därpå lämnar jag Suva Jag stiger på expressbussen från Suva till Nadi och kliver av fyra timmar senare, lätt illamående och på skakiga ben. Jag är vanligtvis inte lättskrämd, men den här bussresan går nog till historien som en av de värsta, med två hjul i kurvorna, full gas över farthinder och inbromsningar som får de inre organen att byta plats. Jag övernattar i ett enkelt hotellrum nära flygplatsen innan 30 timmars flygning till Sverige startar.

Vi incheckningen sitter det stora skyltar uppsatta om att det är förbjudet att dra “bomb-skämt” vilket kan leda i till dryga böter. På första flyget mellan Fiji och Singapore har jag en egen rad och kan sträcka ut mig. Singapores flygplats är en trevlig överraskning med oaser fyllda av porlande vatten, sköna fåtöljer och en djungel av växter att vänta i. På 12-timmars flyget mellan Singapore och Helsinki sitter jag inklämd mot fönstret bredvid en snarkare, ser mängder av dåliga filmer och äter allt snacks som serveras med jämna mellanrum. I Helsingfors väntar mumintroll och ett snabbt byte till Arlanda. Överlag går resan bra och det är extremt skönt att kliva in genom dörren till sonens lägenhet och domna bort. Hej jetlag!

Under tiden studerar Sivert noggrant väderprognoserna för att hitta lämpliga vindar för seglingen till Australien. Det ser lovande ut, och förberedelserna för avfärd påbörjas. Alla förbjudna matvaror som inte får tas med in i Australien, rensas ut och doneras till välgörenhet. På kontoret i Yachtklubbenhar de kontakt med olika välgörenhetsorganisationer och gör egna utdelningar så de får en stor kasse av våra utrensade matvaror.

I det näringsrika vattnet i hamnen, växer det så att det knakar på båtens botten. Det är enligt Sivert som “att raka ett får”, där stora tjocka kakor kan skrapas bort från botten. Efter lite stödproviantering av sånt som kan ätas under färden; bananer, chokladkakor och Bongo samt lite matlagning, är det bara utcheckning ur landet kvar. Han gör återbesök på tullkontoret och får klartecken att lämna landet, omedelbart. Nej men imorgon går väl bra? Nej tullen kräver omedelbar avgång. Planen är ju att gå följande dag, men tullen är tydlig. Vill man lämna landet på lördagen måste man klarera ut på lördagen. Efter en liten förhandling går det bra att stanna till eftermiddagen.

Resten av dagen ägnas åt att försöka växla överblivna fijidollar till australiensiska dollar, vilket är nästintill omöjligt utan att kunna visa upp en flygbiljett. Det är nån penning-tvätts-regel som ställer det kravet, och växlingskontoren godtar inte ett utklareringsdokument trots officiella stämplar. På det fjärde kontoret veknar man och accepterar efter viss tvekan tullpappret. Bara en sista fråga, var kommer pengarna ifrån? Och nu talar vi alltså om ett värde av typ 600 svenska kronor. Ett automatuttag, säger Sivert. Då behöver vi se kvittot på uttaget. Sivert visar upp ett elektroniskt kontoutdrag från appen i telefonen. Kvinnan på växlingskontoret fotograferar av hans skärm, hon funderar en stund och säger sedan att kontoutdraget saknar ju Siverst namn. ( När Sivert återberättar det här för mig ser jag i det här skedet scener framför mig från filmen Falling Down med Michael Douglas, som till sist blir galen på allt och löper amok med ett basebollträ).

När Sivert kan visa upp bankkortet med hans namn på, får han äntligen sina australiensiska dollar. Ibland kan det vara bra att vara envis, men jag vet inte om en hel eftermiddag är värd 600 kronor. Jag hade nog köpt en handväska och glass för pengarna i stället… Eftermiddagens växlingsmaraton gör att avfärden försenas och trots tullens tydliga direktiv planeras avgången till tidig morgon.

Rutten är drygt 1550 NM och beräknas ta 10-11 dygn. Ankomsthamnen är Bundaberg som ligger 40 mil norr om Brisbane på Australiens ostkust. Nu håller jag tummarna att soloseglaren får en bekväm och problemfri överfart. Du kan följa Sivert och major Toms framfart på Predict Wind.

And off we go!
Share Tweet Pin It +1
Previous PostBesök i huvudstaden Suva samt plan B

1 Comment

  1. Pirjo
    1 month ago

    Håller med..en handväska som blir ett reseminne👍
    Fair winds Major Tom

    Reply

Lämna gärna en kommentar...