Fehmarn och Heiligenhafen

Vi lämnar Rostock för att i halvvind segla de 40 distansen till Fehmarn och hamnen Burgstaaken. Blev det så då? Jo vi kom dit men det var mer motvind än vi tänkt oss. Vi gjorde några slag innan vi tog ner seglen och gick för motor genom rännan till hamnen. Precis som i de flesta hamnar i Tyskland kan man lägga till vid en ledig plats om den är grönmarkerad, så gjorde vi, även om vi senare anade att platsen förmodligen var till för något mindre båtar. Stora svarta regnmoln jagade på oss och vi skyndade oss att stänga igen båten. Vi hann precis dra igen luckorna när regnet kom.

Under natten började det blåsa rejält och vi var lite oroliga att bryggans bommar skulle hålla. Vi fixade med spring och låg sedan och lyssnade på vindens ylande och fundera på hur vi skulle berätta för hamnkaptenen på morgonen att vi liksom råkat knastra sönder hans brygga.

Så småningom mojnade vinden och vi kunde sova vidare.

På morgonen gick vi en sväng runt hamnen och tittade på sevärdheten, ett ubåtsmuseum. Vädret var grått och fortfarande blåsigt med ren motvind. Vi beslöt trots det, att avverka några distans och gå till Heiligehafen. Sagt och gjort. Vi kastade loss och gick för motor ut genom rännan och bort under bron till Fehmarn.

Straxt efter bron har vi plötsligt inget driv i båten. Motorn går som vanligt men vi kommer inte framåt. Har vi ens en propeller kvar? Har det fastnat nåt i den? Vi slår av motorn, rullar ut genuan och kryssar mot Heiligehafen. Jag studerar sjökortet och inseglingen till hamnen och konstaterar att det är väldigt grunt och smalt. Vi kommer inte att kunna segla hela vägen in. Kan man ringa nån? Kan vi be förbipasserande om bogsering? Ska vi nödankra straxt utanför? Det blåser rejält. Vi är inte direkt rädda, snarare spända och koncentrerade och kryssar på mot hamninloppet.  Där rullar vi in seglet, startar motorn och har faktiskt driv i båten. Vi kör mot hamnen, allt är precis som vanligt.

Vi lägger till, stoppar ner Goprokameran och kan inte se något konstigt alls runt propellern. Kan det varit något skräp som sedan lossnade? Vi beslutar oss för att problemet är löst (i alla fall just nu) och i Heiligehafen skiner solen.

Det är ju onekligen fullt av kontraster, det här livet.