Funderingar om frukt

Runt Rikitea reser sig några höga bergstoppar som går att bestiga. Det är inget man gör med otränade långseglarben. I svensklägret finns några som riktigt längtar att få komma upp på toppen. Jag hör inte till den skaran. Men någonstans måste man ju börja för att komma igång så vi hängde med på en ”enkel” skogspromenad. ”Det är bara en kort stig uppför sedan följer vi bergskammen och så är det en stig neråt”, sa någon innan vi gick.Cillan, Jocke, Adde och Cissi travade på som bergsgetter. Sivert och jag stretade på i det bakre ledet och gnällde bara lite.

Det var v ä l d i g t jobbigt. Hjärtat pumpade på och benen stumnade. Stigen uppe på bergskammen var inte helt lätt att gå med högt gräs och branta partier, men utsikten, den var fantastisk.

Skogen är trolsk med lav och mossa och höga pinjeträd. Var vi än gick spanade vi efter ätbara frukter. I skogarna och längst stigarna kan man förutom pampelmousse finna bananer, pumpa, lime och guava. Vi har faktiskt blivit smått maniska, ungefär som att leta efter svampställen. Det gäller alla seglare här i Gambier, tror jag. Det vi hittar i naturen är tacksamma tillskott till kosten men framförallt är det gratis. Bland seglare diskuteras det flitigt hur brödfrukt ska tillagas, om det går att göra vin på pampelmousse, om pumpa går att fritera och om gratäng gjord på bananskal verkligen är gott. Häromkvällen träffade vi ett franskt par som varit uppe på bergets sluttningar och plockat kaffebönor. Nu dricker de sitt egengjorda kaffe. Ja, ni hör ju så vi håller på. En bidragande orsak till detta fruktintresse bland seglare i Rikitea är väl dels att vi har gott om tid men även bristen på råvaror i affären och prisläget.

Det finns flera små matvaruaffärer med liknande sortiment. Varor med röda prislappar är subventionerade och billiga och de utan prislappar ganska dyra. Billigt är mjöl, margarin och pasta. Dyrt är grönsaker, alkohol och snacks. Det dyraste vi råkat köpa är 6 skivor ost för 58 kronor. (Kan man göra ost själv?) Det går att köpa morötter, potatis och vitkål. I frysdiskarna finns fryst kött, hamburgare och hel kyckling. Det finns konserver, flingor (120 kr för Frosties) kakor och snacks. Vi kommer absolut inte att svälta och eftersom inga restauranger är öppna just nu så är matkontot trots allt ingen stor utgift.

Vi har lyckats använda internet vid några tillfällen men det är extremt segt i synnerhet om vi är fler än 2 personer som använder det samtidigt. Vi har i alla fall lyckats få iväg några viktiga mejl och deklarerat. När det gäller byråkratin är vi formellt inte inklarerade i Franska Polynesien ännu. På grund av Corona är den möjligheten tillsvidare borttagen här i Rikitea. Myndigheterna vill att alla seglare kommer till Tahiti och det är det vi försöker dra ut på. Förr eller senare kommer vi med glädje att segla dit, men vår förhoppning är att restriktionerna ska lätta, att vi får klarera in i landet här i Gambier och att vi får tillåtelse att segla till Marquesas. Det cirkulerar rykten om att restriktionerna är på väg att mjukas upp, så vi håller tummarna för det. Att stanna här i ögruppen allt för länge är ingen lösning tycker vi, eftersom vintern är på väg. Temperaturen sjunker och det blir kallare i vattnet. Under juli, augusti och september är det runt 20 grader och lågtrycken rullar in med mycket vind och regn. Det låter högst omysigt. I den bästa av världar kan vi lämna Gambier i slutet av maj och segla till Hiva Oa, i den nästbästa av världar får vi segla till Tahiti. Och det kan vi absolut stå ut med.

På grund av segt internet blir det fortfarande inga bilder på bloggen. Ja vi vet, tråkigt, men en dag kanske internet plötsligt är toksnabbt och då blir det bilder….