Ju länge bort från Stanley vi kommer desto vackrare blir vädret. Vi åker österut, genom odlingslandskap med fält av vallmo och vete. Vi följer kustvägen till staden Penguine, vars namn är svårt att ta miste på då i princip allt istaden marknadsförs med en pingvin.
Från Penguine tar vi oss inåt landet och styr mot Tasmanien Arboretum. Inte för att vi är otroligt intresserade av träd, utanför att det här finns stora möjligheter att spana in näbbdjur i det fria. I parken med massor av träd, får man betala inträdet själv i en kortautomat, det kostar typ 30 kronor per person. Vid entrén sitter en varningsskylt för orm.
Det finns tre mycket giftiga ormarter i Tasmanien, de gillar varmt väder och ligger gärna och gonar sig i solen. Vi kliver långsamt och försiktigt omkring i parken och kollar extra noga var vi sätter våra fötter.
I parken finns bänkar för picknick, stigar, mer träd och så det vi kommit för, en dam med platypus, näbbdjur. Vi har läst på, att man ska vara tyst och närma sig området stillsamt. Så vi smyger fram till dammen, vi spanar efter ringar på vattnet och luftbubblor, och så efter en stunds stillhet, ser vi hur det rör sig i vattnet. Världens lustigaste djur dyker plötsligt upp ur leran på dammens botten. Med fluffig päls, bäversvans och näbb. De stannar bara vid ytan någon minut, dyker sedan ner i dyn och bökar runt. Det går inte att undgå att se vart den tar vägen då man tydligt ser bubblorna vid vattenytan.
Näbbdjuret är alltså ett äggläggande däggdjur, som tillhör ordningen kloakdjur. De livnär sig på maskar och kräftdjur. Hannen har en giftsporre på vardera bakbenet, giftet är starkt nog för att döda mindre däggdjur, dock inte andra näbbdjur. Hos människan orsakar giftet en intensiv kronisk smärta som kan vara i flera månader… inget djur att gosa med direkt.
När vi är färdiga med näbbdjurs-spaningen checkar vi in på Lucindas bed and breakfast i den lilla byn Latrobe. Rummen är överdådiga och bedagade, vårt rum i hudfärgad tapet med en bård av rosor och grannrummet med en ryschig himmelssäng. Makalöst vackert.
På kvällskvisten tar vi bilen till floden några kilometer utanför centrum, här ska det också vara goda möjligheter att se näbbdjur. Vi sitter tysta och stirrar på floden medan solen går ner och skogen runt oss börjar prassla, vissla, kväka och kvittra. Vi ser flera näbbdjur som rör sig runt i det lätt strömmande vattnet. Och även om vi inte kan fånga några av dem på någon närbild är stunden vid floden trevlig och rogivande.
Världens konstigaste djur
Eller hur!
Roligt att läsa att ni är tillbaka igen. Det är kul att se alla bilder ni tagit. Vi har följt er sen ni seglade från Sundbyholm. här hemma snöar det idag och är några grader minus. hoppas ni fann båteni gott skick vid återkomsten. lycka till framöver. MVH / Gerd och Christer