Lockdown på Bora Bora

Söndagen innan confinement ska börja, passar vi på att promenera ordentligt. Vi har tagit oss en boj vid restaurangen Bora Bora Yacht Club och lägger jollen vid deras brygga. Vi stannar till på matvaruaffären. Där är det full kommers. En dam frågar om vi känner till nedstängningen som startar i morgon. Handla idag, säger hon och viftar med en påse baguetter. I baguetthyllan finns bara halva bitar kvar, men vi lyckas pusslar ihop några halvor och betalar 10 kronor för dem. Vi har redan gjort storhandling så att vi kommer att klara oss minst en vecka.

Allt som rör nedstängningen är synnerligen otydligt, öppet för tolkningar och till största delen på franska. Bliss har valt ett annat mooringområde men vi har bokat bord för ett sista restaurangbesök på Bora-Bora Yacht Club. Trots en del regnskurar klarar vi av en fördrink på Major Tom innan vi tar oss en trevlig helkväll på lokal. Dagen därpå börjar confinement.

Det vore ganska enkelt att skriva ett blogginlägg för de följande 14 dagarna i dagboksformat, men redan efter dag 1, tröttnar jag på att föra dagbok. Första veckan är vi i alla fall ganska flitiga. Det skuras, fejas, tvättas och vädras. Vi gör motorservice, lagar bomkapell, smörjer genuarullen och putsar rostfritt. Däremellan byter vi ankring och förflyttar oss till mooringområdet väster om ön To’opua, där Bliss ligger. Tillsammans åker vi iväg med jollarna och snorklar vid revet och en eftermiddag får vi oväntat besök. Cillan och Jocke kommer simmande med en flytande bar och bjuder på GT, vilket vi aldrig tackar nej till. (Vi håller såklart avstånd).

Efter några dagar med värsta blåsten byter vi mooringområde igen. Det finns en ensam boj lite närmare stan där vi ligger några dagar. Härifrån är det en kort jollefärd till hamnen där vi lägger jollen. För att få röra sig på land måste vi fylla i ett formulär och bära med oss. Vi kryssar i ”Achats, établissements culturels ou lieux de culte”, som med tillhörande underrubriker ger oss tillåtelse att gå och handla. Vi använder oss även av kryssrutan ”daglig motion” och går fram och tillbaka längst Boras Boras huvudväg eller tar en sväng upp i skogen. I land märker vi inte så mycket av nedstängningen förutom att det inte syns till några turister och att alla ”onödiga” affärer är stängda, så som souveniraffärer och klädaffärer.

Under andra veckan av confinement förtydligas reglerna vilket bland annat innebär att inga seglare får lämna den ö de befinner sig vid, utan att bevisa en särskild anledning. Att röra sig mellan olika ankringar på samma ö går dock bra. Kikar man runt på forum och bloggar finns det alla varianter av synpunkter, från de som tuggar fradga av upprördhet över att båtar bryter mot reglerna, till de som rycker på axlarna och säger ”pff”. (Ni vet så där franskt). Och så finns de dom som stör sig på att confinement överhuvudtaget ska gälla oss seglare ”vi är ju vaccinerade”. Många seglare är väldigt engagerade i frågan. Men som vanligt, det är bara att gilla läget.

Några som har anledning att åka härifrån är Cillan och Jocke på Bliss, de har krånglat sig igenom den långa ansökningsprocessen för att få segla till Nya Zeeland. Den 4:e september vinkar vi adjö och önskar dem lycka till på färden . Det känns helt absurt i den 30-gradiga värmen att de bäddat med duntäcken och tagit fram mössor för seglingen mot kallare vatten. Vi är inte avundsjuka på just seglingen de ska göra, inte just nu i alla fall. Vi är inställda på att vara en säsong till här i värmen.

När den sista veckan går mot sitt slut kommer besked att confinement förlängs, åtminstone två veckor till. Man vill öka trycket och få befolkningen att vaccinera sig. Vi har inte så mycket att tillägga om det, utan vi håller bara tummarna att trenden vänder och att vi snart kan segla fritt igen. Under tiden tar vi det lugnt, simmar, tvättar, gör film, fikar, tittar på tv-serier och använder internet varje dag. Det tack vare ett övertagande av Bliss 4G kort med 30 gb data varje månad. Ni fattar inte vilken lycka…att kunna ligga i soffan och googla ”bananmuffins”, bara för att man vill….