Merry Christmas från Mono Island

Man vet ju aldrig hur vädret ska bli, så här i slutet av regnsäsongen i Kuna Yala. Vi lämnar Mamitu, dagen innan julafton och stora gråa moln följer vår färd. Vi passerar flera områden där floder mynnar ut i havet. Färgen på vattnet är likt choklad. Vädret och färgen på vattnet gör att det ser lite dystert ut. Vi ser många lokala båtar, som vanligtvis paddlas eller seglas runt bland öarna.

Precis när vi svänger in bakom ön Mono Island för att ankra kommer regnet. Man kan kanske tro att vi raskt tar på oss regnkläder? Nej, vi tar snarare av oss kläder för att slippa bekymret med att torka våta kläder. Cillan har bikini och sydväst, väldigt chict. Det är en kort skur och när regnet dragit bort, försvinner molnen och solen tittar fram. På håll ser ön vacker ut med grönskan och palmerna, men när vi åker in till land med jollen, kan vi konstatera att det är väldigt mycket skräp på stranden och i vattnet. Det känns också som att det skulle kunna lura en krokodil bland buskarna på ön.

På eftermiddagen dricker vi Sangria hos Bliss och lägger upp planerna för morgondagen då det är julafton. Det verkar också vara här No-seeums trivs. Det är mycket små stickande flygfän som tar sig genom myggnät och nästintill kan äta upp en människa. Men det är nog inte å farligt säger vi till varandra, det kliar ju i alla fall inte.

På julaftonsmorgonen strålar solen igen. Vi äter frukost, får besök av tomten och skickar God Jul- hälsning till barnen. Det soliga vädret håller i sig och vi tar jollarna och åker till den idylliska grannön Illestu (utan skräp). Det känns väldigt exotiskt att dricka glögg i skuggan av palmerna och därefter doppa sig i det varma turkosa vattnet. Jocke flyger med drönaren och får fina bilder. När vi ska åka tillbaka till ankringsviken upptäcker vi att vår jolle spruckit! På håll ser den mest lite ”pösig” ut och först tror vi att det bara är lite pyspunka, men den har verkligen spruckit, i sömmen. Man kan typ kasta in hatten i hålet. Det ser inte ut som det ska gå att åka någonstans med jollen men det gör det faktisk. Jag och vår packning åker för säkerhets skull i Bliss jolle, medan Sivert puttrar hem i vår pysjolle. Mitt i julstöket får vi även försöka laga jollen med värsta super-limmet, vilket peppar-peppar, faktiskt går riktigt bra. Vi har varit medvetna om att vår gamla PVC-jolle inte kommer att hålla hur länge som helst i det här klimatet. Den har sakta, sakta börjat bli en kandidat för kassering och med den här senaste händelsen, blir det väldigt tydligt. När vi kommer till Panama City är det dags för en ny jolle.

Julaftonskvällen tillbringas under stjärnorna i Bliss sittbrunn med julduk, janssons frestelse, köttbullar och en och annan snaps. Det kan tänkas att kvällen avslutas med dans men det är nog så att det som händer på Mono Island, stannar på Mono Island. Vi firar i alla fall en väldigt speciell och mycket rolig jul.

(PS Några dagar senare får vi reda på att en seglare blivit skjuten i just den här viken i maj i år. Det är vi lyckligt ovetande om under vår vistelse i viken. Här har vi bara i vanlig ordning oroat oss för krokodiler).

(Tack Jocke för fina drönarbilder)