Midsommar i Gambier

Midsommaraftonen i Gambier borde förmodligen kallas Midvinterafton, eftersom vi befinner oss på det södra halvklotet och här är ju vintern i antågande. Hur som helst hade denna afton osedvanligt dåligt väder. Fronter från syd drog in över ögruppen med hårda vindar och regn, massor av regn. Trots det gräsliga vädret klarade vi av den korta jolleturern till kompisarna på båten Bliss där vi bjöds på trevlig midsommarlunch. Eftermiddagens event var fika hos oss i Major Tom. Vi pyntade salongen med liten midsommarstång och bjöd på kaffe med kaka. Vinden ökade i styrka under eftermiddagen och vred rakt in i viken, så pass att båten Bengt avböjde fikat medan Bliss och Hakuna Matatas, som låg närmre oss, lyckades komma på besök, välklädda i regnkläder, regnponcho och blomsterkrans i håret. Vi bänkade oss runt kaffebordet, smaskade i oss banankaka med vaniljsås och hade precis klarat av en pytteliten slurk med rom, då någon ropade på på vhf:en att vi måste titta till våra jollar. I den hårda blåsten hade de blåst omkring och hamnat i en hög uppe på Bliss jolle. Det såg ganska lustigt ut. När vi står där och precis ska börja reda upp härvan av jollar kommer nästa anrop på vhf:en. ”En båt draggar”. Vi ser oss omkring och ser att den franska draggande båten kommer farande i den hårda vinden, rakt mot Hakuna Matata. Det var plötsligt inte så lustigt längre.

En draggande båt kan ju dels skada andra båtar genom en direkt kollision men även fastna i andra båtars ankare och dra med sig dessa rakt upp på revet. Det skulle kunna bli som en klase av draggande båtar där alla sitter ihop. I det här fallet hamnade den draggande båten långsides mot Hakuna Matatas peke och under en dramatisk halvtimma var oron stor i viken och framför allt ombord på Hakuna Matata. När det blåste som mest var det 18 ms i byarna. Båtar som låg i närheten startade motorn, hängde ut fendrar och beredde sig på det värsta. Så gjorde även vi. Besättningen på den draggande båten fick nog en en smula panik och gjorde en del, inte så smarta manövrar. Det fanns också en språkbarriär och en ylande vind som gjorde det svårt att kommunicera. Till sist, redde allt upp sig och vi kunde pusta ut. Lite olustigt var det dock att den draggande båten valde att ankra om på exakt samma plats precis framför Hakuna Matata. Cissi och Adde valde då att dra upp ankaret och ankra om, väldigt långt bort från den franska båten. Ungefär samtidigt bedarrade vinden.

Någon timma senare hade vi återsamling på Major Tom, drack upp resten av rommen och hade en rejäl debriefing. Usch vilket drama. Vi var alla omskakade, dels för Hakuna Matatas skull men även med tanke på vad som kunde ha hänt övriga båtar. Resten av historien om Hakuna Matatas skador på båten är inte vår att berätta, men vi håller tummarna och hoppas att allt får ett lyckligt slut.

På midsommardagen såg vi att väderfönstret för att segla till Marquesas var bra. Vi skyndade oss att göra oss segelklara. Det kändes som att det verkligen var dags att lämna Gambier och vintern och segla mot värmen.

Äntligen!