In Kanarieöarna 2018

Mot nästa lilla kanarieö – La Gomera

teide

Runt omkring oss börjar båtar och besättningar göra sig redo för Atlanten. Det levereras matvaror, vatten och toalettpapper direkt till bryggan. Folk hissas upp i masten och andra gör rent botten och propeller. Vi ser båtar vi känner, ge sig iväg mot Kap Verde eller någon Karibisk ö. Vi är inte riktigt där ännu, vi ska fira jul innan vi drar över “det stora blå.”

marina la palma

Däremot har vi tröttnat lite på hamnen i La Palma. Inte själva ön, den är trevlig, men hamnen. Trots de nymonterade portarna som ska hålla svall och sjöhävning ute från marinan, så är det gungigt i hamnen och i båten. Trots ryckdämpare mellan båt och brygga så rycker det, knirrar och knarrar. Det påverkar sömnen. Klockan 15.30 försvinner solen ner bakom berget och nästan jämt bullrar det från hamnens fartyg. Det hade  kanske varit bättre att ligga i marinan på andra sidan La Palma (i Tazacorte), men dit tänker vi inte gå nu. Vi funderar över vår nästa etapp på vår segling. Långsiktigt ska vi till Gran Canaria och Las Palmas i början av december, men ännu så länge är det fullt av ARC-båtar där, så vi har några veckor att hasa dit på. I stället börjar jakten på en plats i en marina på södra Teneriffa eller allra helst på La Gomera. Det går så klart att ligga på svaj i nån vik, men vindarna har varit lite opålitliga och vågorna som ska komma in under helgen är höga. Det är rester efter nån storm längre ut på Atlanten. Vi ringer till de olika marinorna som säger ”Nej kom inte hit i det här ovädret. Stanna där ni är. Det är dessutom fullbokat”. Det visar sig att den där stormens rester heter Carlos här i Spanien. Carlos medför regn, mycket vind och som sagt höga vågor. Men inte där vi är. Vi har det lugnt (förutom de vanliga gnisslandet i hamnen) men vi kan se rubrikerna på sociala medier ”monstervågor dra in över Teneriffas nordkust”.

morgonsol havet

Tidigt på måndag morgonen, när ovädret som vi inte märkte av bedarrat, lämnar vi La Palma, lite på vinst och förlust. Vi har ingen bekräftad plats i marinan men plan B är att ankra i någon av vikarna på sydkusten.  Stora dramatiska moln sveper över himlen. Det blåser nordostlig vind ca 8 ms och i byarna uppåt 11 ms.  Runt lunch ser jag ett missat samtal från ett spanskt nummer. Det är marinan på La Gomera som ringer upp för att bekräfta att vi har en plats när vi kommer fram. (Vale, muchos gracias, confirmar, barca, a puerto, typ)

Vi seglar i god fart ner i sundet mellan Teneriffa och La Gomera, vi ser tydligt Teneriffas högsta topp, Teide. Båten Inalou som ligger framför oss, ropar upp på VHF:en och berättar att vi ska hålla utkik efter delfiner. Vi spanar och spejar så att vi får träningsvärk i ögonen, men det kommer inga delfiner till oss. Men inte är vi bittra för det…

man som ler

 

la gomera stad

När vi närmar oss San Sebastian på La Gomera är det ordning och reda. Man får vänta utanför och blir uppropad och assisterad i tur och ordning in i marinan. Och vet ni…här är det ryckfritt!

Share Tweet Pin It +1

You may also like

Valle ray

Lugn och skönt på La Gomera

Posted on 2018-11-24

Previous PostOvan molnen på La Palma
Next PostLugn och skönt på La Gomera

No Comments

Lämna gärna en kommentar...