Och så var vi tillbaka på Tahiti.

Seglingen från Hao tog drygt 4 dygn och var mot slutet riktigt trivsam med friska vindar. Vårt mål med att ta oss till Tahiti är att försöka få till en hemresa. Vi lägger till i Marina Papeete som nu (i princip) är färdigrenoverad. Sist vi var där var det billigt och ”Under construction”. Nu har priserna höjts och det ser ganska elegant ut med fina duschar och en lounge med aircondition.. Sen att det inte finns speglar i duschutrymmena och att kontakterna i loungen saknar el, är väl bara petitesser….

Det känns som att vi ska uträtta hundratals ärenden, nästan oöverstigligt, men jag tror vi helt enkelt är ovana med att behöva tänka så mycket. Det är dessutom väldigt varmt, över 35 grader i skuggan. Svetten rinner konstant och hjärnan känns mosig.

Vi börjar med vaccineringen, och promenerar naivt i väg till vaccinationsstationen. Där får vi förklarat för oss att man måste vara på plats tidigt. De öppnar klockan 0800 och endast de 10 första är garanterade en dos. Vi får återkomma dagen därpå. Tidigt.

I stället går vi till stadshuset. På grund av Franska polynesiens stängda gräns behöver vi särskilda skäl för att få resa. Utresan är inget problem, det är återresan som kräver mest bevis. Vi behöver ett dokument som intygar att vi bor på vår båt, att båten är vårt hem, att vår åtrerresa är en hemresa. Som underlag har vi med oss fakturan vi just betalt hos marinan. Damen på kontoret som utfärdar den här typen av dokument, slänger upp Google translate på skärmen och vi skriver tillvarandra fram och tillbaka. Tillsist får vi gå in och prata med hennes chef. En ung man med shorts och sandaler. Han kan lite engelska och vi förklarar vårt ärende igen. Han förstår och ringer trots allt dit en engelsk tolk. En stund senare dyker en kvinna upp på hans rum. Hon är charmerande glad och trevlig. De diskuterar sinsemellan på franska. Han lämnar rummet och kommer tillbaka med två dokument med våra namn och stora stämplar. Vi har just blivit bofasta på Tahiti. Tack!

Dagen därpå ringer väckarklockan redan 05.30. Vi skyndar yrvaket iväg till vaccineringen och får vår första dos 4 timmar senare. Nästa dos ges om 3 veckor, då med en bokad tid.

Det känns som att allt går ganska bra, nu ska vi bara hitta någonstans att lämna båten under en hemresa. Vi skickar mejl till de varv och marinor som finns i närområdet, och frågar om det finns plats och vad upptagning och/eller förvaring kostar i 5 veckor. Under de följande dagarna dyker svaren upp i inkorgen, ibland efter påminnelse:

• Technomarine – 34 000 sek upptagning och förvaring på land.
• Marina Papeete – 15 000 sek marinaplats i vattnet inklusive båtvakt (Det finns ingen möjlighet att boka plats)
• Raiatea carenage service – Endast plats på väntelista pga ny utrustning (Kostnad 7000 sek förvaring ca 5000 sek lyft) Segling dit ca 100 nm samt tillkommer kostnad för inrikes flyg och övernattningar.
• Raiatea Chantier Naval des Iles S/Vent (CNI) – Fullbokade
• Marina Taina – Ingen mooringball finns att reservera. Marinaplats 21 000 sek
• Marina Taravao – Fullbokade både på land och i vattnet, ev platser om restriktionerna hävs.
• Baei Phaeton- Egen ankring. 1000 sek för båtvakt.

Trots att vi inte har någon fastslagen lösning för att förvara båten, bokar vi flygbiljetter, som på pappret låter ganska enkelt. För oss tar det flera timmar. Det är internet och kreditkort som ställer till de största problemen innan vi äntligen har en bekräftad bokning.

På Tahiti får vi även träffa vännerna på Bliss som kommer till stan för sin andra vaccinationsspruta. Vi får några trevliga kvällar tillsammans innan våra vägar skiljs åt igen. De seglar till Tuamotus och vi tuffar ner till södra Tahiti för att undersöka den skyddade ankringsviken Baei Pheton.