När vi första gången hör talas om orkanen Leslie och dess eventuella väg häråt, tar vi det lugnt. Det är en prognos, det är långt bort i tiden och vi har det ju så bra här på Porto Santo. Vi kollar väderprognoserna morgon och kväll, och ett tag ser det ut som orkanen drar väster ut, bort från oss. Vi pustar ut i någon dag, innan orkanen nedgraderas till tropisk storm och börjar komma häråt igen.
På onsdagskvällen ser prognosen skaplig ut. Stormen kommer att dra förbi norr om oss och vi kommer att få kulingvindar. Vi är vid gott mod när vi går och lägger oss.
Torsdag morgon, så fort vi vaknar kollar vi Windy och ser att den uppdaterade prognosen försämrats avsevärt. Stormen kommer att dra rakt över Madeira och Porto Santo under lördagen. Den kommer också att uppgraderas till orkan. Vi beslutar att äta frukost och sedan bestämma oss för vad vi ska göra. När vi sitter där med vårt kaffe och våra yoghurtskålar hälsar den kanadensiska båtgrannen “Godmorgon” och säger ”Förresten, på lördag runt fyra-tiden har vi en liten barbeque för alla båtar, ni kan väl sprida det bland svenskarna”. Vi bara nickar stumt och undrar vem som missat information, han eller vi. Det visar sig att det är han som inte sett den senaste prognosen. Han kommer tillbaka lite senare och säger att barbequen blir på fredag i stället. Av alla olika sätt att förbereda sig inför en storm är väl ändå inte barbeque den vanligaste?
Övriga svenska båtar bestämmer sig för att lämna Porto Santo. Vi beslutar att stanna. Vi känner att stormen är för nära och dess bana för osäker.
Bryggan blir under eftermiddagen den stora mötesplatsen. Vi diskuterar handlingsplaner, vindstyrkor, hållfasthet för bryggor, vindriktningar och våghöjder. När något lite annorlunda händer sker det något med oss människor, från att tidigare på sin höjd ha hälsat och nickat, vill alla nu delta i samvaron, och även hjälpa varandra. Det är ett strålande väder med solsken och blå himmel, och vi kan inte riktigt ta in, att en orkan är på väg.
Fredag
Vi sover ganska gott under natten men vaknar tidigt med en orolig klump i magen. Morgonens prognos är kanske en liten smula bättre, det verkar som Leslie går norr om Porto Santo och fortsätter mot det portugisiska fastlandet. På bryggan surrar det av aktivitet. Alla ägnar sig åt “stormprepp”. Vi tar ner soltak och allt löst som kan fladdra eller blåsa sönder. Efter en stunds övervägande tar vi även ner genuan. Vi tar fram alla fendrar vi har och gräver fram de allra grövsta repen. I båtarna runt oss sker samma aktiviteter, med lite variation. Någon har varit och hämtat gamla bildäck som monteras på bryggan och de flesta vänder nu sina båtar med fören mot söder. I en av de franska båtarna är det dock tvättdag och tvätten hängs på tork, det blir onekligen en smula avdramatiserande att se att det ”vanliga” livet fortsätter trots den annalkande stormen. Även kanadensarens barbeque går av stapeln. Vi minglar och äter grillat. Det kan tänkas att det blir nån öl och lite snack om Leslie också.
Lördag
Under natten sover (i alla fall) jag oroligt. Vid 01-tiden börjar det blåsa och det ökar sakta under morgonen. Vid 8-tiden är det ca 15 ms i medelvind. Vi har varit duktiga med att spänna alla fall. Det är inget som slamrar. Vid bryggan i marinan gungar vi mest fram och tillbaka men ute i hamnbassängen är det rejält skvalpigt för de som ankrar. Luften blir saltblandad. Genom vågbrytarna väller det in dyningar som gör det obekvämt för de ankrade båtarna.
När vinden ökar ser vi flera båtar som tvingas ankra om. Det flesta sitter ankarvakt i sina båtar hela dagen. Flera båtar draggar. Dagens prognos pekar på att vinden ska vrida till nordvästliga vindar vilket gör att det borde bli mer lä, men våghöjden kommer att öka. Prognosen visar sig stämma och i samband med högvattnet och den ökade våghöjden ökar även sjöhävningen i marinan under eftermiddagen. Alla besättningar är uppe på båt eller brygga för att spänna förtöjningstampar, flytta fendrar eller hjälpa sina båtgrannar. Det gnisslar och knakar om brygga och pontoner. Vinden ylar i riggarna och utanför vågbrytaren hör vi dundret av vågor.
Vinden ökar och vi ser 20 ms i byarna. Det är inte vinden i sig som är det stora problemet utan krängningarna i bryggan. Oron ökar att bryggan ska gå sönder. Sjöhävningen och bryggans knarrande och knakande håller på hela eftermiddagen. Tidigt på lördagskvällen vrider vinden till nord och minskar något. Vi känner genast att läget förbättras. Engelsmännen går till baren, fransyskan hänger ut mer tvätt på tork och vi går ner i båten och lägger oss i varsin soffa. Orkanen Leslie har passerat.
Nu är vi verkligen redo att segla vidare.
(Här är filmen om Porto Santo.)
Hej
Skönt att det inte blev värre med “Leslie” och att allt gick bra. Ser fram emot att följa er fortsatta segling.
Hur kommer ni att göra över Atlanten, ARC eller “förstärkt” besättning…?
Ha det gott//Thor-Björn Lund
Hejhej, vi går inte med ARC, utan planerar att gå med en mindre eskader .Viking explorers Må så gott!
Jätte bra blogg! Tack så mycket 🙂