Raiatea del 1

Vi äter frukost, åker in till affären och gör ett stödköp med baguetter samt lämnar en påse med batterier i ett återvinningskärl vi hittat. Därefter går vi förbi kommunhuset och uträttar några internetärenden innan vi släpper bojen, lämnar Huahine och styr kosan till nästa ö. Stora svarta regnmoln rullar fram över himlen. Vi får en omväxlande segling med i snitt, ganska lagom mycket vind. Bakom oss försvinner Huahine i regnet och framför oss omges Raiatea av strålande sol. Det känns bra att åka åt det soliga hållet. Efter drygt 3 timmar går vi genom passet ”Iriru ou Maire” och fortsätter in i den fjordliknande viken Faaroa. Här utmynnar Faaroafloden och ju längre in i viken vi kommer desto brunare blir vattnet. Den nordliga vinden blåser in i viken men enligt prognosen ska vinden mojna under kvällen. Det ligger redan en charterbåt på boj i viken och under kvällen kommer det in ytterligare några båtar och ankrar. Härifrån kan man nämligen besöka en av Raiateas sevärdheter, en tur uppför floden och en botanisk trädgård.

Natten blir lugn och stilla. På morgonen regnar det. Det påverkar dock inte charterbåtarnas planer. De hoppar i sina jollar och kajaker och försvinner uppför floden. Regnet strilar och himlen är grå och dyster över land. Båtar kommer och går. Somliga är borta i timmar, andra i 20 minuter. På eftermiddagen slutar det regna och solen kikar fram, då passar vi på att ge oss av på vår flodfärd.

Faaroafloden ringlar sig fram genom dungar av palmer och mangroveträd. Vi kör sakta fram i det stilla vattnet och ser knotiga mossbelupna träd och lutande palmer. Några flodkrökar senare är vi framme vid den botaniska trädgården där det finns en rejäl kaj att knyta fast jollen vid. Själva trädgården är lite av en besvikelse. Det är inte direkt något överdåd av växter, och de flesta blommor och träd har vi sett förut på våra ”vanliga skogspromenader”. Här och var finns skyltar med information om en del av växtligheten. Vi går i alla fall en sväng, innan vi åker vidare på floden. Vi ger den botaniska trädgården 2 hibiskusblommor av 5 i betyg.

Efter trädgården blir floden grundare och mycket smalare. Vi stänger av motorn och paddlar oss fram mellan stora stockar och snåriga buskar. Det ska tydligen gå att ta sig en bra bit upp längst floden, men det blir bara besvärligt så efter ett tag vänder vi och paddlar sakta hela vägen tillbaka till flodmynningen. Det är rogivande med vinden som susar i träden, något enstaka fågelljud (mest tuppar) och årorna som doppas i vattnet.

Nästa dag är det makalöst vackert väder. Strålande sol och inte ett moln. Vi lämnar Faaroa, rullar ut genuan och seglar sakta, sakta ”inomskärs” söderut längst Raiateas kust. Målet är inte bestämt. I kikaren ser vi vackra hus, palmer och stränder, men inga andra segelbåtar, vilket känns konstigt med tanke på alla charterbåtar vi sett i viken tidigare. Raiatea sägs dessutom vara överhopat av seglare och på seglarforum diskuteras en irriterad lokalbefolkning, trötta på bland annat felankrande båtar. Samtidigt är de polynesier vi mött välkomnande och trevliga, men det känns ändå som att vi måste vara lite på tå här.

På en udde ser vi mängder av fornlämningar. Det är en av den största platserna med marae i Franska Polynesien och ett av unescos världskulturarv. Det ser spännande ut och vi spanar efter en lämplig plats att ankra på. Bakom udden ligger viken Hotopuu. Vi tuffar in och kan konstatera att antingen är det för djupt eller för grunt. Det verkar vara typiskt för Sällskapsöarna? Längre in i viken hittar vi dock en ledig boj som vi knyter fast oss i. Vi äter lunch och tar oss sedan till land för att besöka Taputaputea, området med alla fornlämningar.

På andra sidan vägen finns en stig som leder upp till en utsiktsplats. Det är makalöst vackert med alla nyanser av blått. I fjärran syns Huahine, passet och en liten ö mitt i det turkosa. Motu Oatara, där borde vi ankra!