Savusavu

Öriket Fiji är en republik bestående av mer än 300 öar, där de största öarna heter Viti Levu och Vanua Levu. Befolkningen består till största delen av melaneser och indier. Fiji var tidigare en engelsk koloni och engelska är ett av de officiella språken, de övriga är hindi och fijian. Savusavu ligger på ön Vanua Levu och apropå språk, uttalas det Va-new-ah Lay-vu. Hittills har vi listat ut att det inte verkar finnas många fijianskt ord som inte har en dold bokstav som inte syns, men som ska uttalas, förutom möjligen just Savusavu. Staden Labaka, uttalas till exempel, LaMbaka, och vi som tyckte franska var svårt…

Anledningen till att många båtar seglar till Savusavu som första stopp, är att det är den ostligaste hamnen man kan klarera in i, vilket gör det lättare att sedan utforska ögruppen Lau, som ligger just österut.

Vi har studerat kartan, läst seglingsguider och bloggar och förstått att här vi måste vi prioritera. Vi kommer inte att hinna se och besöka allt som verkar intressant. Det är områden med några av världens bästa dykplatser, öar med makalöst vacker natur, vattenfall och rikt djurliv. Det finns exotiska “Fire walkers” en stam som är kända för sin förmåga att dansa på eld och som är bosatta i södra delen av öriket och västerut finns sandstränder och resorter med palmer och party. Innan vi drar vidare har vi dock bekantat oss med närområdet i Savusavu.

Från vår mooringboj, där vi kommer läskigt nära båtarna i marinan när vinden blåser utifrån havet, tar vi jollen in till bryggan för att besöka stan. En minuts promenad bort ligger centrum med busstationen, telefonförsäljarna, grönsaksmarknaden och alla affärer. Här är det liv och rörelse, med barn i skoluniform, kvinnor i blommiga klänningar och män i sina manskjolar, sulu vakataga.

Utanför centrum ringlar vägarna brant uppför, de passar bra att ta sig an för att få upp lite flås och på toppen väntar alltid en vacker utsikt

I Savusavu bor det cirka 5000 personer. Förutom seglare finns en del resorter och dykturism. Här finns också tydliga bevis på den vulkaniska aktivitet som puttrar under ytan. Vid strandkanten syns stora moln av ånga och det finns även varma källor där man ska kunna koka mat. Är man riktigt sugen på värme finns även medicinska heta källor som man kan besöka. Men helt ärligt, vem är sugen på 40 gradig gyttja i tropikerna?

I stan finns flera matvaruaffärer, den största/bästa heter New World men när vi första gången kliver in i där blir vi lite konfunderade. Hyllorna gapade tomma och vi såg varken till bröd eller kött, hur skulle vi kunna proviantera här?

Dagen därpå gjorde vi ett nytt försök och fann att man fyllt på med varor i affären, samt att bröd köper man i bageriet och kött hos slaktare. Så klart. Övriga affärer är så där galet onischade. På apoteket kan man förutom läkemedel köpa leksaker, kläder och väskor. Rörmokeriprylar, telefoner och smink finns i en annan och en tredje har specialiserat sig på grästrimmers, gummistövlar och solcellslampor. På grönsaksmarknaden säljs lokalt odlade grönsaker så som bananer, bönor, lime och tomater, samt ormbunke, som sägs vara en delikatess.

Vi fyller dock inte på med så värst mycket matvaror, eftersom att “äta-ute” är både billigt och gott. Det dyker med jämna mellanrum upp nya båtar med bekanta seglare ombord som det var längesedan vi träffade. Då blir det sundowners i marinans bar och utbyte av “vad som hänt sedan sist”.

Några seglarvänner drar i väg till en vik, en dagssegling bort där de ska vara fantastisk dykning, några andra tar bussen tvärs över ön till en annan stad. Vi behöver inte ens bestämma oss för vad vi vill hänga med på. Vi blir sjuka istället. Hosta, feber och trötthet kommer över oss ganska snabbt. Vi ligger några dagar i varsin soffa och tycker synd om oss själva. Sen går det över, nästan lika fort som det kom och det är dags att ta nya tag.