Väderfönster och utklarering

Vi lämnar ön Malekula där vi seglat mellan olika ankringar. Solen skiner och vinden är frisk när vi kastar loss och seglar vår sista etapp i Vanuatus farvatten. Under nästa en timma följs vi i vattnet av en stor gråvit val eller kanske haj? Den är över 6 meter lång och cirklar runt oss. Vi går till viken Palekula som ligger en bit från huvudstaden Luganville på ön Espirito Santo

Viken är vacker med turkost vatten, sandstränder och skyddande rev. Vi har valt bort att ligga ankrade utanför stan eftersom där lär vara både rulligt och blåsigt. Eftersom vi skymtat ett väderfönster som vi vill utnyttja sparkar vi igång alla förberedelser för en längre överfart. Planen är att segla till Cairns i Australien.

Nästa morgon tar jollen in till stranden och bär och konkar den en bra bit upp på land för att tidvattnet inte ska nå den. Vi promenerar längst med stranden ut till stora vägen och jag vet inte riktigt vad vi förväntat oss, men där finns absolut ingenting. En dammig grusväg, in the middle of nowhere. Vi vet inte ens åt vilket håll vi ska gå. Enligt seglingsguiden brukar det gå att åka buss härifrån in till stan. Och då är det inte buss med tidtabell och busshållplats, utan en minibuss man vinkar på och talar om vart man vill åka. Om det passar chauffören får man kliva ombord. Kostnaden är cirka 20 sek per person. Men vi befinner oss cirka 1 mil utanför stan. När kan det tänkas komma en buss? Efter lite dividerande börjar vi i alla fall gå. Åt fel håll visar det sig, för det kommer så småningom en buss emot oss som vi får åka med in till stan, Vanuatus näst största stad Luganville.

Bussen plockar upp och släpper av passagerare längst med vägen och till sist når vi stan. Längst med havet ligger stora gatan som kantas av affärer som säljer kläder eller livsmedel. Staden är inte vidare charmig, det är ganska skräpigt och för oss som varit på landet känns det lite omtumlande med bilar och mycket människor. Vi börjar med fruktmarknaden som ligger i ena änden av stan. För en 50-lapp handlar vi bananer, tomater, gurka och pamplemousse. I livsmedelsbutiken handlar vi köttfärs och kyckling, lite snacks och toppar upp med lite smör och svindyr australiensisk ost. I samma affär är äggen slut, de importeras från Fiji och äggbåten kommer först om en vecka. Vi tittar in i några andra affärer och hittar till sist en låda ägg.

Tillbaka på båten måste vi bara ta en paus i förberedelserna. Det är ovanligt varmt och termometern visar över 34 grader. Vi tar jollen på en tur runt viken och tittar på ett vackert rostigt vrak. Sen hoppar vi i och snorklar bland koraller och anemoner. Eftermiddagen ägnas åt att steka köttbullar.

Nästa dag gör vi om samma procedur med att åka till stan. Förutom att det inte kommer någon buss den här morgonen, får vi istället lift av en man som är hygglig och stannar. I dag ska vi klarera ut och besöka tull och immigration. Mannen släpper av oss vid Immigration, där vi får fylla i några blanketter och så är allt klart. Snabbt och smidigt. Nästa besök är hos tullen. Först googlar vi vart de kan tänkas hålla till, men får inga självklara träffar. Vi frågar en tjej som ger oss en vägbeskrivning. Det är lite svårt att hitta men till sist, en trappa upp ovanpå en affär ser vi skylten Customs. Vi stegar raskt upp för trappen knackar på dörren och kliver in…i en helt tom lokal. Det är ju lite överraskande.

Vi hittar en kvinna i ett annat kontor som talar om att Customs har flyttat till Finansdepartementets byggnad uppe på sluttningen. Okej, vi tar en taxi uppför backarna. Kliver in i finansdepartementets lokal, hittar en skylt med Customs kliver in och talar om vårt ärenden. Nej säger tjänstemannen ni måste besöka Customs Border Controll. Vi knatar ner för backarna och är tillbaka bara några hundra meter från Immigrationskontoret. Vi ska in i hamnområdet och frågar vakten som pekar på en byggnad med grön tak. Jajamensan, här står det ”Douane” och ”Customs” med stora bokstäver. Vi kliver in och talar om vårt ärenden. Nej säger kvinnan i receptionen, då ska ni till en annan byggnad, längre bort inom hamnområdet. Nu börjar vi nästan tro att någon driver med oss. Vi hittar den andra byggnaden, irrar runt för att hitta trappen upp till andra våningen men så efter en timmas irrfärder kan vi påbörja pappersexercisen för att få lämna landet.

Vid det här laget är vi så varma och svettiga att pappren klibbar fast mot händerna och svettdropparna fläckar ner det. En halvtimma senare är vi klara och har fått vårt ”Certificat of clearance” och kan lämna landet. Vi har lite Vanuatu-pengar kvar så för sista slantarna äter vi lunch på ett cafe och köper bröd, innan vi åker tillbaka till båten för ett sista dopp.

På lördag förmiddag är vi klara för avfärd. Vi drar upp ankaret och lämnar viken och Vanuatu. Ett resmål som trots vädret med osedvanligt mycket regn har varit annorlunda och överraskande trevligt, att möta alla glada och nyfikna människor.

Beslutet att gå tillbaka till Cairns grundar sig på många olika fragment av orsaker. Vi behöver bland annat fixa till genuan hos en segelmakare och klara av ett läkarbesök, dessutom, Salomonöarna och Marshallöarna som var det tilltänkta målet har mycket regnande under kommande seglingsperiod (och tack, det räcker med regn för oss nu). Det är dessutom långa överfarter med bland annat korsande av ekvatorns ovädersområde. Inget av det är längre särskilt lockande. Planen är nu att från Cairns i stället ta oss till Indonesien. Det ser vi fram emot. Men först väntar överseglingen till Australien…